Vad har vi och vem är vi under ytan? Är ytan sån att vi visar vårt sanna och verkliga jag? Gör vår yta att andra blir nyfikna och vill veta mer om oss, vill vara i vår närhet och ge oss tid och uppmärksamhet?
Att ha en yta är något som för många av oss blivit något negativt. Ofta kopplat till hur vi vill se ut och framställer oss i bl a sociala medier, sätt att klä oss eller saker vi har och vill skaffa oss. Hur vi pratar och framställer oss själva eller hur vi agerar i olika sammanhang och med olika människor. Men egentligen skulle vi må bättre av att ha en yta som visar vilka vi är och återspeglar det som är vi och som finns under ytan. Det behöver inte betyda att vi är som ett skyltfönster där vi öppnar upp allt och visar oss som genom ett klarglas, för vissa delar är det innersta och mest privata. Men att ha en annan yta än den vi verkligen är eller önskar vara tar oerhört mycket på krafterna och det försvårar också för oss att på ett ärligt och uppriktigt sätt fungera tillsammans med andra. Är man ledare skulle jag sträcka mig så långt att påstå att det är risk för att man har ett ledarskap som är skadligt.
Ju fler människor jag mött genom livet och desto fler erfarenheter jag själv gjort har jag förstått att det finns mycket mer under ytan på dom flesta av oss än vad man kan tro. Vi bär alla på en historia som innehåller mer eller mindre av både ljusa och mörka stunder, olika förutsättningar och förmåga att uppfylla det vi hoppas på och drömmer om. Eller så har vår historia gjort att vi inte orkar drömma och gett upp på många områden. Att då ha en omgivning som visar på en yta som är mer en reflektion av hur vi tycker att det ska se ut än vad som egentligen är verkligheten, kan vara väldigt stressande och nedslående. Ja, det kan t o m skapa ett destruktivt mönster. Då förstår du säkert vad effekterna kan bli med en ledare som har en yta som inte stämmer överens med vad som finns under ytan……
När jag får förmånen att dela livet på riktigt med människor som har mycket under ytan, blir jag alltid oerhört ödmjuk och tacksam över förtroendet att få bli en del av någon annans verklighet. Det är många fler av oss än vad vi tror som har riktigt tuffa och traumatiska upplevelser på sin livsresa som på olika sätt påverkar livet i stort och smått. I vissa fall har omgivningen ingen aning och i andra kan man ana att det finns något eller så är det uppenbart. Självklart vare sig ska eller kan man vara öppen med med allt, men jag tror det skulle vara väldigt nyttigt om vi blev bättre på att skapa ett mer ärligt och öppet förhållningssätt till det som ligger under ytan. Då skulle vi kunna mötas på ett mer ärligt och uppriktigt sätt i många situationer vilket skulle vara till hjälp för många och i olika situationer. Givetvis är det inte bara tuffa saker som kan ligga under ytan. Även ljusa och positiva finns ju där och det skulle fantastiskt om de blev mer synliga!
Ett ledarskap som vågar ha en yta som stämmer överens med vad som finns under ytan är ett ärligt och uppriktigt ledarskap! Ett ledarskap som skapar en trygg och stabil miljö där människor väljer att följa. Kan man inte fungera på det sättet om man skulle visa vad som finns under ytan ska man enligt mig inte vara ledare. I alla fall inte förrän man ”städat” och gjort upp med det som finns därunder det som syns. Att vara ledare med en fasad är inte ett trovärdigt och hållbart sätt att leda andra. Det finns väldigt många risker med det som kan skada både människor, relationer och affärer.
Så jag har tre frågor till dig och mig själv för att ha mer av en yta som tål att dyka under:
- Vad är det under din/min egen yta som inte stämmer överens med det som syns?
- Hur påverkar det dig/mig och andra?
- Vad behöver jag ”städa” under ytan och vilken hjälp behöver jag för att göra det?