Det är inte mina ord, utan ett citat från ett samtal med en person som räknar sina sista dagar här på jorden. Ett samtal som borrat sig fast inom mig på grund av all den tacksamhet, positivitet, kraft och driv som smittade av sig trots omständigheterna.
Jag blev uppringd en tidig kväll och första frågan var; har du tid eller stör jag? Det kan vara sista gången man får chansen att talas vid, men frågan kommer ändå. Stör jag? Det känns som en självklarhet att man inte stör när tiden i livet håller på att rinna ut, men ödmjukheten och respekten för andra gör att frågan känns naturlig trots omständigheterna.
Vårt samtal andas ljus och en otrolig tacksamhet över livet och allt det gett. Vi delar lite olika tankar om vad som varit, var vi befinner oss nu och hur framtiden ser ut. Trots att vi har helt olika förutsättningar är det ett samtal där min vän är den som ger mest energi och framtidstro.
Det kommer så mycket uppmuntran och visdomsord under vårt samtal från denne man med ett rikt liv fyllt med familj, ansvarsfyllda och stora uppdrag bakom sig. En lång och framgångsrik karriär både inom den akademiska världen och industrin. Alla dessa prestigefyllda uppdrag och kärriär skulle kunna ha inneburit att ödmjukheten inte fanns där, men tvärton så finns det en otroligt tydlig röd tråd genom hela vårt samtal. Passionen att hjälpa och coacha andra genom livet, både som människor och utifrån de olika roller man har. Ödmjukheten och den genuina omtanken är ständigt närvarande och skapar en skärpa i det som sägs. Det är ett samtal med en sann förebild och en person som fått leda andra människor på olika sätt genom sitt liv. Så vill jag också kunna se tillbaka på mitt liv!
Ända sedan vi la på luren har samtalet dröjt kvar i mina tankar och känslor. Vilken gåva att få dela några minuter med en inspirerande, varm och vis person som mer än gärna delar med sig av sina erfarenheter och lärdomar så länge det bara går! Det öppnar också upp många tankar om hur jag själv vill vara som medmänniska och ledare. Vilken ”doft” ska omge mig under min livsresa och hur vill jag kunna se tillbaka på mig själv och mitt liv när tiden håller på att rinna ut? Det skulle kunna kännas tungt att tänka i dom banorna, men det är tvärtom. Det är inspirerande!
Vi kan inte alltid påverka allt, men vi kan alltid göra det bästa utifrån våra förutsättningar. Det är livet som pågår och inte en enda dag, timme eller minut kommer vi få tillbaka. Hur kan du och jag använda vår tid, personliga styrkor och energi på bästa sätt så att det blir till nytta för andra och oss själva?
- Vad väljer du att ta med dig som är positivt från ditt liv fram tills idag?
- Vilken färdriktning tar du från där du befinner dig nu och framåt?
- Vad vill du lämna för avtryck som får betyda något för familj, vänner, medarbetare, affärsbekanta…?
Jag är inte framme vid alla svar för egen del, men jag vet att jag vill ”leva tills jag dör” och jag vill göra vad jag kan för att ha betytt något i andra människors liv! Fått göra skillnad både som medmänniska och ledare.